Arbetsdag två...

... har passerat. Kändes så tungt att ta sig upp och iväg i går måndag, trött som in i he..... hela dagen. Kvällen slutade strax innan 21 i soffan, M sa nåt om att gå upp och lägga sig om man nu är så trött, men jag tvungen att sova innan jag orkade ta mig upp för trappan och dyka ner i sänghalmen. Idag har jag varit piggare, alltid nåt.

Hade tänkt att rida efter källsmaten, men när jag plockade in Q-S såg jag hur orolig han var pga alla bromsar så det blev tömkörning istället. Men vi mäktade bara med ca 15 minuter i "bromslandet". Vi var först på gärdet men det gick inte att vara där så vi gick bakom ladan istället och där låg det en presenning utslängd på marken...

-Superläskig, sa Q-S och la hela huvudet på sne när han gick förbi.

-Nej då sa jag, prova igen

-Ok då, jag kan väl pröva med ENA framhoven iaf, sa Q-S och testade

-Det är bra, svarade jag, igen?

-Japp, piece of cake, svarade Q-S och gick malligt över pressen igen med alla fyra

-Min kille hela dagen, sa jag, tycker du inte att vi är färdiga nu? frågade jag

- Jo... och det skulle smaka med nåt gott i krubban när jag kommer in, svarade Q-S med ett älskvärt leende

Mitt ♥

I söndags fm var vi iväg och hämtade kattungen (vi har inte enats om ett namn än), själv har jag inte fått ett enda vettigt kort. Och den lilla kraken är jätterädd för Tyson, vilket inte är så konstigt för han har "äta-blicken" när han får syn på katten och blir helt spänd i hela kroppen och knappt andas. Och jag kan inte få honom att tagga ner. Nu får katten bo inne på toaletten och får komma ut för att kelas i soffan, men så kan vi ju inte ha det hur länge som helst.

Är det nån som har förslag på hur katten och Tyson ska bekanta sig och acceptera varandra?

Bilden kommer från mammas blogg
som jag i all ärlighet stulit

♥