I morse vaknade jag vi 7.30, gick upp, klädde på mig, rasslade ut till stallet för att fodra och släppa ut. Allt gick planenligt utom med de där hundarna eller den där hunden. Hade koll på hundarna hela tiden och de var runt mig ända till det var klart med hästarna... Då har Emmi försvunnit, gått upp i rök, blivit beemad, whatever... hon finns inte att finna!!! Jag letar i 45 minuter och är vrålhungrig sedan går jag in för att äta lite frukost och får väl lite ovett för att jag inte kopplade upp henne utanför, och ja, det kunde jag ju ha gjort och med facit i hand hade det ju varit det ultimata.
Nåja, vi klämmer i oss frukost, dukar av och ska ge oss ut för att leta. Manne går ner mot översvämmningen och jag letar efter det andra hundkopplet men hittar det inte. Tittar ut mot gärdet (mot närmsta grannen) och vad skådar mitt norra öga tror ni?? Jodå, Emmi kommer sakta lunkande, inte flåsande eller trött bara lite loj och vinklar öronen lite bakåt som i "förlåt" men matte hon blidades inte, det blev duschen för byrackan och sedan ignorerad. Nu sitter hon ute i löplinan och verkar inte bry sig särskilt om uppståndelsen sen i morse. Jag hoppas verkligen att hon inte varit ute på äventyr med grannens jakthannar. Det är bara att inse att hon drar och att vi får sätta fast henne utanför när vi är ute.
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar