söndag 18 april 2010

En sten...

har släppt från mitt hjärta. Har pratat med min lilla flicka och det var inte så "farligt" som det lät i går kväll/natt när jag fick samtalet, och tur är väl det men f-n vad duktig jag är på att måla fan på väggen. Sömnen gick ju naturligtvis åt pipsvängen men det känns bra nu och det är ju det viktiga. I natt kan jag förhoppningsvis sova bättre. Hon ska iallafall vara på väg hem antingen nu i kväll eller i förhoppningsvis i morgon, det kan ju vara fullt på tåg och buss med tanke på flygtrafikens egna problem. Jag ser iallafall fram emot att hon kommer hem, det var länge sedan jag träffade henne nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar