Igår...

Annika kom ut på em, vår plan var att rida en sväng på gärdet. Tog in hästarna och gjorde iordning dom, Q-S är inte så pigg på att bli tränsad tycker inte om att få örat "inpetat" mellan nackstycket och pannremmen, annars är det inga problem, han gillar att ha grejor i munnen, på fömiddan hade han haft släggskaftet i munnen och en hink.... *himlar med ögona* (dock inte samtidigt)

Nåväl Annika höll emot i motsatt stigbygel när jag hoppade upp, gick kanon. Han är ju en ängel i tålmodighet... Sedan skulle Annika sitta upp på Chaconne.... ja jisses, man ska inte skratta, men ibland kan man ju inte låta bli, Annika har ont i "uppsittarhöften" och hon stod på en tunna men klarade inte av vridmomentet med höften så hon hamnade lite "off" kan man väl säga, satte ner andra foten på pallen igen, men då på kanten så den tippade och det höll Annika med på att göra. Det är tur att Chaconne är lugn och lite van vid att saker händer... Annika kom upp till slut ialla fall. Under tiden stod Q-S helt lugnt med mig uppepå och väntade på att de strulat färdigt.
Chaconne fick vara lite av dragplåster för gå över en snödriva ut på gärdet med mig på det har vi aldrig varit med om förut, men efter lite övertalning gick även det. Ut på gärdet med snö som gick hästarna upp till magen bitvis, Q-S tyckte att det skulle vara mycket lättare att galoppera eller bocka(?) men det var lite för jobbigt att hitta på bus så det blev bara nåt skutt. Vi red bara 10 minuter men den djupa snön var det jobbigare än vanliga 10 minuter i skritt. Detta blir bra, både för Chaconne och för Q-S. Chaconne ska försöka komma tillbaka efter två år av skador, och Q-S ska ridas in så de är nästan på samma plattform för tillfället.